Tromboflebit...(sjukgnäll)

...kallas den märkliga bula jag har fått på armen. Jag trodde först att det var ett blåmärke men så var det inte alls. På vårdcentralen blev de helt förvånade när jag först kom in i torsdags med detta röda märke och blev hemskickad med en Hirudoid-salva, som skulle hämma vad de trodde var en inflammation i ett ytligt blodkärl. I fredags hade det blivit större och jag fick knata bort till vårdcentralen igen, denna gången fick jag höra att det var en blodpropp i ett ytligt blodkärl eller tromboflebit som det då så vackert heter. Mina öron hörde bara PROPP!!!!???
Men efter lite närmare förklaring så var det samma sak som en inflammation i ett blodkärl, precis vad de trodde dagen innan. Så nu sitter jag här med en gamlingsjukdom som inget vet hur den har kunnat uppstå på mig och en uppsjö av blodförtunnande sprutor som jag ska ta varje dag i 26 dagar, rättare sagt, Sara ska få ta dem på mig för jag kommer aldrig lyckas sticka mig själv utan att svimma på kuppen. Bara jag såg sprutan igår hos sjuksköterskan så fick jag lägga mig ned och under hela tiden grät jag som ett litet barn.
Det svider både i kassan och på den lilla ynka motivationen jag lyckats skrapa ihop under julen. Är det inte vägglöss så är det något annat och för tillfället skulle jag helst bara gräva ner mig i en liten grop och rulla ihop mig tills sommaren kommer. Sommarlov, när är du här????

Så här såg det ut i torsdags kväll.

Och så här ser det ut idag, tror att det har gått ned mycket tack vare Voltaren.