Är vi verkligen bara summan av våra tidigare erfarenheter, produkten av vår omgivning, en slav under våra undermedvetna reaktioner? Om någon annan skulle frågat mig dessa frågor skulle jag svarat; självklart inte! Du har makt att påverka och förändra ditt eget liv, ditt sätt att vara och agera med din omgivning och ditt sätt att se på dig själv och din situation. Men när det kommer att ge mig själv samma svar är jag inte lika snabb. Varför är man, eller jag åtminstone, så dålig på att leva som jag lär?
Jag skulle bara vilja veta vem jag själv är, känna mig själv och hela mig. Jag vet också att det är i stort sätt omöjligt då vi alltid förändras utifrån omgivning, erfarenheter, intryck och liknande. Det är också dessa omständigheter som gör att vi lär känna oss själva. En himla fin cirkel! Men cirkeln gör att det inte finns något slut, inga svar, bara rundgång i en hel jävla evighet och tillslut har min hjärna tänkt kring alla resonemang som finns att tillgå och känslan av ångest landar som på beställning någonstan i magen, bröstet och halsen. Det blir lite svårt att svälja, andas, klumpen växer sig större och större. Snart blir det svårare att hålla händerna stilla, de börjar skaka och ganska snart både gråter och hyperventilerar du i panik över att det finns inget som du kan göra med dig själv, för det finns inget slut och inga svar. Du kommer aldrig veta till hundra om du gör rätt eller tar rätt beslut...
Beslutsångest, prestationsångest, separationsångest, panik, oro, stress och jävligt dålig självkänsla.
Här älskar vi livet ikväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar